Vi har av tekniska skäl bytt bloggportal.
Därför hittar ni oss fortsättningsvis på
http://www.detlillaidetstora.bloggspace.se/
söndag 16 november 2008
"Det skulle du ha!"
Folk går samman. Folk går isär. Män och kvinnor ingår äktenskap. De skiljer sig. Det är så lätt. Men hur kommer det sig att människorna i denna situation inte tänker på de små personer som tar sig form av ett äktenskap. Barnen.
I dag lever mer än en tredjedel av Sveriges ungdomar med skilda föräldrar. Jag är en av många, och de flesta av mina vänner lever i samma situation. En vecka hos mamma och en vecka hos pappa.
Hur kommer det sig att så många barn lever i resväskor? Är det verkligen så det är menat att vara?
Är det verkligen rätt att låta barnen bygga upp ett liv i en värld som man sedan krossar. Det är som att bygga ett sandslott och så kommer ens pappa och sparkar sönder det, samtidigt som han säger ”Det skulle du ha!”.
Hur mår barnen idag?
Egentligen?
Barn ska inte vara vapendragare. Vakna upp. De ÄR barn.
Jag erkänner, det är ett i-landsproblem. Och jag ber om ursäkt för att jag gnäller. Men någonting måste jag göra, right?!
Det finns olika stödgrupper i samhället. Bland annat för barn och ungdomar vars föräldrar super, injicerar droger eller misshandlar. Jag är evigt tacksam dessa personer som har hjärta att hjälpa utsatta barn.
Därför gläder det mig att det nu också finns organisationer som ”behandlar” skilsmässobarn. Det lilla i det stora. Det måste ju börja någonstans.
I Lund finns en grupp som har utvecklingsmöte en gång i veckan. Grym idé. Jag är tänd på den.
Gungbrädan, kallas den för övrigt. De delar in barnen i olika grupper efter ålder och sedan träffas de i tio veckor för att samla tankar kring förändringarna.
Tio veckor - så pass lång tid räknar man att det tar innan barnens fötter växer ut så att de klarar av att stå på egna ben.
Packa resväskan ungar, det har bara börjat.
Nicole Jensen
I dag lever mer än en tredjedel av Sveriges ungdomar med skilda föräldrar. Jag är en av många, och de flesta av mina vänner lever i samma situation. En vecka hos mamma och en vecka hos pappa.
Hur kommer det sig att så många barn lever i resväskor? Är det verkligen så det är menat att vara?
Är det verkligen rätt att låta barnen bygga upp ett liv i en värld som man sedan krossar. Det är som att bygga ett sandslott och så kommer ens pappa och sparkar sönder det, samtidigt som han säger ”Det skulle du ha!”.
Hur mår barnen idag?
Egentligen?
Barn ska inte vara vapendragare. Vakna upp. De ÄR barn.
Jag erkänner, det är ett i-landsproblem. Och jag ber om ursäkt för att jag gnäller. Men någonting måste jag göra, right?!
Det finns olika stödgrupper i samhället. Bland annat för barn och ungdomar vars föräldrar super, injicerar droger eller misshandlar. Jag är evigt tacksam dessa personer som har hjärta att hjälpa utsatta barn.
Därför gläder det mig att det nu också finns organisationer som ”behandlar” skilsmässobarn. Det lilla i det stora. Det måste ju börja någonstans.
I Lund finns en grupp som har utvecklingsmöte en gång i veckan. Grym idé. Jag är tänd på den.
Gungbrädan, kallas den för övrigt. De delar in barnen i olika grupper efter ålder och sedan träffas de i tio veckor för att samla tankar kring förändringarna.
Tio veckor - så pass lång tid räknar man att det tar innan barnens fötter växer ut så att de klarar av att stå på egna ben.
Packa resväskan ungar, det har bara börjat.
Nicole Jensen
Din hjärna kan generera cash!En artikel av Niclas Sundén
PÅPP (Påse Pengar Projekt) är till för att få fram bättre aktiviteter bland ungdomar. Så ta fram de lilla små grå, sätt dig vid skrivbordet och leverera det på bästa sätt. Det finns upp tilll 724 000kr att hämta(!)
Men det finns ju en hake med det hela och det är ju att få sin geniala idé godkänd av kommunen. Det hela går till på så sätt att du ringer upp kommen på telefonnummer 0911-69 63 00 eller att du tar kontakt med antingen Monica Hansson eller Elisabeth Forsell. Kontaktinfo finns i slutet av denna artikel.
Historia - året var 1996
Kultur- och fritidsförvaltningen i Piteå beslutade att det var dags att gemomföra en utredning runt ungdomsverksamheten som bedrevs inom just Kultur- och fritid. De unga i Piteå brydde sig inte mycket om vad som hände i deras stad. Tycket för de fritidsgårdar och evenamng som fanns tillgängliga var negativt och därmed var det var dags för ändring.
Härifrån började kommunen utgå från vad de unga ville nå fram till. Det blev så att man helt enkelt lät de unga ta över, i alla fall på det sätt att man skulle lyssna på deras ideér och genom detta förbättra aktiviteter för deras fritid.
Startskottet kom 1051200 timmar senare
Det var Kultur- och fritids avdleningen UNG som banade väg för den nya arbetsmetoden. Påpp grundar sig på att ta hänsyn till ungdomars kreativitet, delaktighet och makt. Nu kan man alltså söka pengar från just PÅPP genom att förmedla sin idé, som inte har att göra med den ordinarie verksamheten. Det krävs engagemang från både ungdomar och vuxna som deltar i projektet.
Från idé till verklighet
1. Ta kontakt med oss.
2. Vi kan vara hos hemma hos er eller använda våra lokaler.
3. Vi diskuterar ert förslag.
4. Budget som ni motiverar för oss.
5. Deal!
6. Om det uppkommer trubbel så tveka inte att kontaka oss igen.
1. Ta kontakt med oss.
2. Vi kan vara hos hemma hos er eller använda våra lokaler.
3. Vi diskuterar ert förslag.
4. Budget som ni motiverar för oss.
5. Deal!
6. Om det uppkommer trubbel så tveka inte att kontaka oss igen.
Mycket nöje när vi väl börjar jobba tillsammans!
OBS - Villkor
Varje idé är unik och man skall vara 13-20år gammal.
Frågor och svar:
Måste man ha gjort något liknande tidigare?
Nej, det enda man behöver är en idé.
Nej, det enda man behöver är en idé.
Kostar det att ta kontakt med kommunen?
Nej det gör det inte.
Nej det gör det inte.
Hur mycket pengar får man?
Budgeten utgörs av hur många som kan glädjas av idén.
Varför ska man använda PÅPP?
För att förstå hur befriande det kan vara att komma igång och göra verklighet av det man tycker skulle vara bra för Piteå.
Kontaktinfo
Monica Hansson 0911-69 64 16
Monica.hansson@kf.pitea.se
Elisabeth Forsell0911-69 64 08
Elisabeth.forsell@kf.pitea.se
lördag 15 november 2008
Sätt namn på brottsligheten!?
En artikel av Simonne Lagerman
Tidningen Norrländska Socialdemokraten var i veckan först i landet med att publicera namn och bild på den länge misstänkta och mördaren av Caroline Stenvall.
- Ja, vi har en tradition att publicera mer än andra tidningar, säger Lennart Håkansson, chefsredaktör för NSD.
NSD fick genom med detta namnavslöjande besöksrekord på sajten med över 100 000 besökare och över en miljon sidvisningar. Lennart Håkansson ansåg att en större del av allmänheten redan visste namnet på Caroline Stenvalls mördare veckor innan NSDs avslöjande, därav kom beslutet om publicering.
- Det blir lite konstigt om vi hamnar i en situation där våra läsare informerar oss journalister om fakta som är av allmänintresse.
Enligt publicistreglerna ska underlaget för att publicera namn på brottslingar och andra spektakulära händelser innehålla ett allmänintresse. Ett allmänintresse är inte ett intresse som ska intressera allmänheten, utan det ska beröra många på ett bredare plan. Det ska inte tolkas som att alla människor delar en särskild uppfattning.
Kan förhindra brottslighet
Man bör också enligt regeln noga överväga konsekvenserna, tex i vilken grad det kan skada människor i omgivningen. De starkaste argumenten för publicering av namn är att förhindra förövare att begå ytterligare brott och att allmänheten varnas för förövare. Mediaproferssorn Stig Hadenius medverkade i DN debatt och tog upp morden som Anders Eklund begick. Han menade att om uppgifterna att Anders Eklund var en av de intressanta sexdömda i området så hade kanske mordet på Engla Juncosa Höglund förhindrats.
En artikel av Simonne Lagerman
Tidningen Norrländska Socialdemokraten var i veckan först i landet med att publicera namn och bild på den länge misstänkta och mördaren av Caroline Stenvall.
- Ja, vi har en tradition att publicera mer än andra tidningar, säger Lennart Håkansson, chefsredaktör för NSD.
NSD fick genom med detta namnavslöjande besöksrekord på sajten med över 100 000 besökare och över en miljon sidvisningar. Lennart Håkansson ansåg att en större del av allmänheten redan visste namnet på Caroline Stenvalls mördare veckor innan NSDs avslöjande, därav kom beslutet om publicering.
- Det blir lite konstigt om vi hamnar i en situation där våra läsare informerar oss journalister om fakta som är av allmänintresse.
Enligt publicistreglerna ska underlaget för att publicera namn på brottslingar och andra spektakulära händelser innehålla ett allmänintresse. Ett allmänintresse är inte ett intresse som ska intressera allmänheten, utan det ska beröra många på ett bredare plan. Det ska inte tolkas som att alla människor delar en särskild uppfattning.
Kan förhindra brottslighet
Man bör också enligt regeln noga överväga konsekvenserna, tex i vilken grad det kan skada människor i omgivningen. De starkaste argumenten för publicering av namn är att förhindra förövare att begå ytterligare brott och att allmänheten varnas för förövare. Mediaproferssorn Stig Hadenius medverkade i DN debatt och tog upp morden som Anders Eklund begick. Han menade att om uppgifterna att Anders Eklund var en av de intressanta sexdömda i området så hade kanske mordet på Engla Juncosa Höglund förhindrats.
torsdag 13 november 2008
Äta bör man annars dör man. Av Gustaf Svedjenäs
Att ungdomar som går i grundskola och gymnasieskolan skall ha bra skolmat är för många en självklarhet. Men sköter verkligen kommunen så att ungdomarna skall kunna äta ordentligt? Detta är en fråga som har diskuterats från och till i många år. I grundskolan är kommunen skyldig att maten skall vara gratis, men hur mycket kommunen väljer att betala för skolmaten är valfritt. De väljer även vilken kvalité det ska vara på maten och om det skall finnas mer än ett alternativ, alltså om det skall ingå en vegetarisk måltid.
På gymnasieskolan är det inte alls samma sak. Eftersom den inte är obligatorisk så har kommunen rätt att ta betalt för skolmaten. Dock är det inte många som väljer att ta betalt. År 2005/2006 var det sammanlagt 40 st kommuner som valde att ta betalt av 290 möjliga. Vilket inte är många, men om en kommun tar betalt för maten så är det säkert många som väntar sig att skolmaten skall vara bättre än när den är gratis. När jag gick på Alströmmergymnasiet i Alingsås kom vi elever i den situationen. Vi var tvungen att betala för maten men den var inte lika bra som den var när vi inte betalade.
Trots att Livsmedelverket har speciella riktlinjer hur skolmaten skall se ut så är det några kommuner som väljer att inte följa dessa linjer. I deras riktlinjer står det att det skall finnas en alternativ rätt för folk som är vegetarianer. Dessutom att det skall finnas bröd, smör, mjölk, vatten och fem olika sorters grönsaker. Detta är saker som vi tar för givet att det skall finnas. Men sorgligt nog finns det inte i alla kommuner.
Trots att skolmaten har en så stor del i elevernas studerande så är det då konstigt att politiker inte väljer att ha en bra skolmat. Eftersom maten spelar in en så viktig roll, du behöver äta för att kunna vara koncentrerad och få en bättre hälsa. Enligt sidan braskolmat.se, så har de gjort ett test där det visade sig att elever som inte äter i skolan har mycket svårare att koncentrera sig. Anledningen till att de inte äter är för att maten helt enkelt är för dålig.
Bert Karlsson som har ett program på TV4 som heter ” Matakuten” liknar vissa måltider som serveras i skolorna som att de har sämre näringsvärde än kattmat. Detta har testats i olika labb och där har forskarna kommit fram till att kattmat har dubbelt så mycket D-vitamin och sexton gånger så mycket järn. Bert Karlsson har tillsammans med tre kockar besökt skolor i hela Sverige, och enligt Bert Karlsson har Gällivare den dyraste och sämsta skolmaten. Malmö däremot har en av den bästa.
Källor: Aftonbladet.se och braskolmat.se
På gymnasieskolan är det inte alls samma sak. Eftersom den inte är obligatorisk så har kommunen rätt att ta betalt för skolmaten. Dock är det inte många som väljer att ta betalt. År 2005/2006 var det sammanlagt 40 st kommuner som valde att ta betalt av 290 möjliga. Vilket inte är många, men om en kommun tar betalt för maten så är det säkert många som väntar sig att skolmaten skall vara bättre än när den är gratis. När jag gick på Alströmmergymnasiet i Alingsås kom vi elever i den situationen. Vi var tvungen att betala för maten men den var inte lika bra som den var när vi inte betalade.
Trots att Livsmedelverket har speciella riktlinjer hur skolmaten skall se ut så är det några kommuner som väljer att inte följa dessa linjer. I deras riktlinjer står det att det skall finnas en alternativ rätt för folk som är vegetarianer. Dessutom att det skall finnas bröd, smör, mjölk, vatten och fem olika sorters grönsaker. Detta är saker som vi tar för givet att det skall finnas. Men sorgligt nog finns det inte i alla kommuner.
Trots att skolmaten har en så stor del i elevernas studerande så är det då konstigt att politiker inte väljer att ha en bra skolmat. Eftersom maten spelar in en så viktig roll, du behöver äta för att kunna vara koncentrerad och få en bättre hälsa. Enligt sidan braskolmat.se, så har de gjort ett test där det visade sig att elever som inte äter i skolan har mycket svårare att koncentrera sig. Anledningen till att de inte äter är för att maten helt enkelt är för dålig.
Bert Karlsson som har ett program på TV4 som heter ” Matakuten” liknar vissa måltider som serveras i skolorna som att de har sämre näringsvärde än kattmat. Detta har testats i olika labb och där har forskarna kommit fram till att kattmat har dubbelt så mycket D-vitamin och sexton gånger så mycket järn. Bert Karlsson har tillsammans med tre kockar besökt skolor i hela Sverige, och enligt Bert Karlsson har Gällivare den dyraste och sämsta skolmaten. Malmö däremot har en av den bästa.
Källor: Aftonbladet.se och braskolmat.se
tisdag 11 november 2008
Egenvård inte tillräcklig för unga diabetiker
en artikel av Tina Mehrafzoon
PITEÅ (LTU)
Bland barn och ungdomar i Sverige är diabetes den näst vanligaste kroniska sjukdomen. För att kunna leva med sjukdomen måste diabetkern varje dag, flera gånger om dagen, ta sprutor med insulin för att hålla blodsockret i kroppen på en normal nivå.
Om en god egenvård inte upprätthålls kan man under senare delen av vuxenlivet drabbas av allvarliga komplikationer som inte bara belastar individen men även samhället.
En nationell enkätstudie
Nationella Diabetes teamet (NDT) har under år 2008 gjort en enkätundersökning där sammanlagt 311 barn, 309 vuxna samt 42 av landets 45 diabetesteam fått delta.
I undersökningen har NDT funnit att situationen för barn med diabetes i skolan är inte så pass bra som skolverket skulle vilja. Beroende på barnens ålder och utvecklingsnivå får de stöd men det varierar kraftigt mellan skolor.
Det mest oroväckande är föräldrar som underdoserar insulinet för att undvika att barnen får blodsockerfall när de är i skolan. Detta leder till att blodsockret ligger på en för hög nivå vilket kan resulterar i koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem.
Drygt 40 procent av föräldrarna som deltagit i enkätundersökningen uppgav att de var oroliga över att barnen inte får det stöd de behöver i skolan, att personalen inte var tillräckligt kunnig inom området.
Kräver förbättringsåtgärder
Ett av kraven från NDT är att varje landsting bör inrätta en Diabeteskonsulent som ska ansvara för utbildning och information kring barn – och ungdoms diabetes till skolor och förskolor. På skolor vill NDT också att en huvudansvarig ska utses för att barnen och ungdomarna ska få det nödvändiga stödet för egenvården.
PITEÅ (LTU)
Bland barn och ungdomar i Sverige är diabetes den näst vanligaste kroniska sjukdomen. För att kunna leva med sjukdomen måste diabetkern varje dag, flera gånger om dagen, ta sprutor med insulin för att hålla blodsockret i kroppen på en normal nivå.
Om en god egenvård inte upprätthålls kan man under senare delen av vuxenlivet drabbas av allvarliga komplikationer som inte bara belastar individen men även samhället.
En nationell enkätstudie
Nationella Diabetes teamet (NDT) har under år 2008 gjort en enkätundersökning där sammanlagt 311 barn, 309 vuxna samt 42 av landets 45 diabetesteam fått delta.
I undersökningen har NDT funnit att situationen för barn med diabetes i skolan är inte så pass bra som skolverket skulle vilja. Beroende på barnens ålder och utvecklingsnivå får de stöd men det varierar kraftigt mellan skolor.
Det mest oroväckande är föräldrar som underdoserar insulinet för att undvika att barnen får blodsockerfall när de är i skolan. Detta leder till att blodsockret ligger på en för hög nivå vilket kan resulterar i koncentrationssvårigheter och inlärningsproblem.
Drygt 40 procent av föräldrarna som deltagit i enkätundersökningen uppgav att de var oroliga över att barnen inte får det stöd de behöver i skolan, att personalen inte var tillräckligt kunnig inom området.
Kräver förbättringsåtgärder
Ett av kraven från NDT är att varje landsting bör inrätta en Diabeteskonsulent som ska ansvara för utbildning och information kring barn – och ungdoms diabetes till skolor och förskolor. På skolor vill NDT också att en huvudansvarig ska utses för att barnen och ungdomarna ska få det nödvändiga stödet för egenvården.
måndag 10 november 2008
Första dagen, första inlägget
Idag har redaktionen samlats för första gången för att planera vårt kommande uppdrag att diskutera de olika medierna i samhället. Bloggen blir vår kanal, vårt forum, och här ska vi samla våra funderingar och rapporteringar i form av artiklar, radio- och tv-inslag.
Häng med oss!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)